Storbritannien lanserar digitalt ID-system
Den brittiska regeringen har tillkännagivit planer på ett obligatoriskt digitalt ID-system. Tjänstemännen hävdar att detta kommer att begränsa den illegala invandringen och modernisera tillgången till tjänster. Kritiker varnar dock för att förslaget riskerar att urholka integriteten och exkludera utsatta grupper.
Bakgrund
Tidigare avskaffade Storbritannien identitetskort i pappersform efter andra världskriget och motsatte sig att de skulle återinföras i årtionden. Dessutom har tidigare försök att återinföra ID-kort kollapsat på grund av starkt politiskt motstånd och oro för medborgerliga fri- och rättigheter.
Ändå använder många europeiska länder redan system för digital identitet. Den globala trenden mot säker digital verifiering går alltså allt snabbare, och Storbritannien har allt större press på sig att hänga med.
Bakgrund till det digitala ID:t
Enligt Home Office kommer det digitala ID:t att innehålla personuppgifter som namn, foto, nationalitet och uppehållstillstånd. Dessutom kommer det att lagras på smartphones eller säkra plattformar och länkas till viktiga tjänster som välfärd, skatt och körregister.
Dessutom kommer det att vara obligatoriskt att visa upp ett digitalt ID när man ansöker om arbete, vilket säkerställer att endast personer med laglig status kan anställas.
Regeringens mål
På det hela taget ser tjänstemännen åtgärden med digitalt ID som ett verktyg för att motverka olaglig migration. Genom att blockera tillgången till formella jobb hoppas de kunna minska incitamenten för papperslösa att anlända.
Dessutom lyfter ministrarna fram effektivitetsvinster. Vissa säger att systemet kommer att göra vardagliga transaktioner, från hyror till bankärenden, snabbare och säkrare. På motsvarande sätt ligger detta i linje med populistiska krav på strängare gränsövervakning och starkare invandringskontroll.
Motstånd och farhågor kring digitalt ID
Motståndarna hävdar att planen riskerar att glida in i ett övervakningssamhälle. Medan Liberaldemokraterna kallade det ”en attack mot brittiska friheter”, tog konservativa backbenchers upp kostnadsproblem.
”Vi kommer inte att stödja något system som är obligatoriskt för britter eller som utesluter de av oss som väljer att inte använda det från någon av de rättigheter som följer av vårt medborgarskap”, sade Kemi Badenoch, ledare för det konservativa partiet.
Samtidigt varnar medborgarrättsgrupper för att miljontals människor utan smartphones eller digital kompetens kan komma att utestängas. Dessutom är datasäkerhet en annan faktor. Kampanjmakare hänvisar till tidigare intrång hos myndigheter som ett bevis på att känslig information aldrig är helt säker.
Allmänhetens reaktion på digitalt ID
Överlag är den allmänna opinionen starkt splittrad. En nyligen genomförd namninsamling mot obligatoriska ID-kort samlade över en miljon underskrifter inom loppet av några dagar.
En opinionsundersökning från Ipsos visade dock att 57% av britterna stöder digital identitet om det hjälper till att kontrollera migrationen. Övergången till digitala system kommer dock att kräva ett brett förtroende, och att vinna detta förtroende är fortfarande osäkert.
Politiska insatser
Tillkännagivandet kommer strax före regeringspartiets årliga konferens. Ledarna hoppas att den digitala ID-politiken visar styrka på invandring bland växande populistiska tryck.
Samtidigt ser oppositionspartierna en möjlighet att framställa åtgärden som hårdhänt och riskfylld.
Utsikter
Förslaget om digitalt ID går nu vidare till samråd före eventuell lagstiftning. Viktiga frågor är bland annat skyddsåtgärder för inkludering, ramverk för dataskydd och kostnader för genomförande.
Under tiden varnar analytiker för att rättsliga utmaningar är troliga om integritetsskyddet visar sig vara svagt.
Slutsats
För närvarande står Storbritannien inför ett avgörande test. Medan anhängarna ser digitalt ID som modernt, effektivt och nödvändigt, anser motståndarna att det är påträngande och farligt.
I slutändan kommer projektets framgång att bero på hur man balanserar säkerhet med medborgerliga fri- och rättigheter i ett djupt splittrat politiskt klimat.
Foto: Freepik
